Kap 3

Dagen där på gick hon till labbet för att träffa Shan.
”Nå? Hittat något?” Frågade hon när hissdörrarna öppnades.
Shan som blev överraskad lade ifrån sig en mapp och gick till henne.
”Skylten som Philip kom med har ett organiskt ämna men inte blod.”
Alice tittade på honom som om han var en hel idiot.
”Vad menar du?” Frågade Alice och lade ifrån sig sin mapp.
Shan suckade som om det var svårt att förklara.
”Det är konstgjord magsyra.” Sa han kort och gick mot en tv-skärm för att visa henne diagnoserna.
”Ser du?” Frågade han.
”Men det kan inte vara möjligt.” Alice suckade. ”Men vad fick du reda på mer?” Frågade hon ynkligt.
Shan log och visade henne vägen till skylten som var i ett separerat rum.
”När jag fick chansen att titta närmare såg jag att möglet hade samlat sig mer på vissa ställen och det är också där den konstgjorda magsyran fins som mest.” Började han och tittade på Alice som såg förundrande ut.
”Titta på skärmen.”
Alice vände huvudet för att se skärmen men tappade andan lika fort.
”Tre borta, åtta kvar, försöka att hitta mig Guddm” Läste Alice högt.
”Mördaren fick nog inte plats med resten.” Sa Shan och tryckte på en knapp.
”Jag gjorde en research på vad han menade och fick fram det här.”
På tv-apparaten kom det fram två kvinnor och information om var och en.
”Mördaren har tydligen planerat att göra ett seriemord.” Började Shan igen.
”Vad vet vi om kvinnorna?” Frågade Alice direkt efter att han tog andan.
”Inte mycket, Fallen är olika gamla t.ex. Den här kvinnan.” Sa han och pekade på en rödhårig kvinna med gröna ögon som var troligt söt.
”Hon hette Willmina Jones, var inte ens över tjugo snåret och så här hittade polisen henne.” Shan tog fram ett kort som visade kvinnan obducerad på sitt köksbord. Alla organ var borta och blod var som ett hav på köksgolvet, knivar i massor låg överallt, på stolar, skåp, till och med trappan.
Alice gjorde en grimas när hon såg kortet men ändrade direkt ansiktsuttrycket.
”Kortet är ju från 50-talet!” Utbrast hon.
Shan gav henne kvinnans adress och nickade.
”Ja men hon hittades på 60-talet.” Alice tittade på honom som om hon inte hade fått tillräckligt med ledtrådar.
”Vad fan pratar du om Shan? Om hon dog på femtiotalet men hittades på sextiotalet hade hennes kropp förmulltat för länge sedan.” Sa Alice som började bli irriterad.
Shan log retsamt och tryckte på knappen igen.
”Polisen hittade henne på sextiotalet och när rättsläkaren kom såg hon att flickan hade varit död i ett år.”
Alice tog upp handen för att säga något men Shan var snabbare än henne.
”Låt mig få prata till punkt Alice. Mördaren hade plastat in henne.”
Alice kunde inte tro sina öron, hon höll för sin mun men gav ett väntetecken till Shan och gick ut ur labbet till hissen.
Hon slog ett nummer på sin mobil och fick direkt efter det ett svar.
”Hej Alex, kan du ta hand om barnen är du snäll? Jag kommer nog att bli kvar ett tag till.” I andra änden hörde hon en suck.
”Okej, men kom inte hem för sent.”
*Klick*
Alice slog nästa nummer på mobilen.
”Hej Philip, jag har ett litet jobb till dig.”
”Va?”
*Klick*
Alice gick in till Shan igen för att höra mer på hela den krångliga informationen.
”Nästa kvinna då?” Frågade hon medan gick mot honom.
Shan klickade på knappen igen.
”Nästa kvinna hittades i Boston, hon hette Vicki Fuller och hon var ungefär tjugo år gammal.” Började han med innan slutade för att leta efter tv dosan.
”Varför så unga?” Frågade hon sig själv.
”AHA!” Skrek Shan till när han hittat dosan.
”Polisen hittade henne utan huvud och ben, men när de pratade med henne mamma fick de se ett kort på hur hon såg ut.” Sa han och visade bilden på henne och hon var mer mulligare än de andra. Hennes ögon var gråa och hennes hår var svart.
”Vad blek hon är på kortet.” Alice lutade på huvudet.
”Var hon medlem i någonting?” Frågade hon och fick direkt Shan att komma på fötterna.
”Ja faktiskt.” Sa Shan och gick till en dator för att få mer information, Shan hade mer än sju datorer utspritt i labbet men gick till den datorn som fanns längst bort.
”Hon var med i en förening där de klär ut och beter sig som vampyrer.” Började han med men blev avbruten av Philip som kom inrusande.
”Vad har jag missat? Och varför skulle jag komma?” Frågade han fort för att kunna hämta andan.
Alice gav honom en grimas.
”Allt och för att jag sa det.” Sa hon kortfattat.
Philip suckade och försökte att följa med resten av samtalet.
”Vad heter föreningen som var med i?” Frågade Alice och lade handen på Shans stolrygg.
Shan sökte på datorn för att hitta ett svar men det tog en liten stund för det en ganska ovanlig förening.
”Blod suckning brotherhood” Sa han och vände skärmen mot Alice.
Alice log och klappade Shan på ryggen.
”Kom igen Philip vi ska på semester.” Sa hon glatt och gick mot hissen medan Philip inte fattade någonting.
”Det är bäst att du skyndar dig Philip.” Sa Shan och skrattade när han såg honom spring in i hissen för att inte missa Alice.

kap 2

Alice öppnade dörrarna till polisstationen och gick med raska steg till kontoret. Hon öppnade mappen med det mord hon tidigare hade varit ute på. Bilden som Philip hade tagit på skylten höll hon upp framför sig och studerade den noga. Några minuter senare kom Philip flåsande till kontoret och satte sig ner på stolen framför henne.
”V… Vad är så bråttom?”
”Saker möglar inte utan anledning, Philip…” Sa Alice och la fram kortet på skylten.” Det måste vara något organiskt material..” Hon log mot honom men Philip såg förbryllande på henne.
”Så du menar-”
”Ja, det måste vara blod på skylten.” Alice gick ut från kontoret, till hissen medan Philip småsprang efter henne. Hissdörrarna öppnades och de båda gick in.
”Om vi har tur hade inte mördaren handskar på sig.” Sa Alice med bestämd röst och tryckte på knappen längst ner. Hennes bestämda blick hamnade sedan på Philip som då hoppade till eftersom han trodde att sådana ilskna blickar bara fanns i böcker.
”Jag gjorde det inte!” Skrek han och höll armarna runt sitt huvud som om hon skulle slå honom. Alice tittade förundrat på honom men gick sedan ur hissen när dörrarna öppnades igen och tryckte på pilen upp så att dörrarna stängdes innan Philip hann gå ut.
”Det var väll taskigt gjort…” Sa en röst bakom henne. Alice vände sig om och där stod vetenskapsmannen som hade hjälpt alla kommissarier med morden och kemiska ämnen.
”Han ska lära sig någon gång.” Sa hon och lade mappen på bordet som stod i mitten av rummet som också var väldigt mörkt och hade en massa apparater överallt. Hans namn var Shan Kingberg och han såg ut som de flesta vetenskapsmän men han hade långt svart hår som var uppsatt i rastaflätor.
”Skylten vid Highrose garden har mögel på sig.”
”Mögel?” Frågade Shan medan han såg på kortet.
”Ja mögel… ska jag upprepa det igen?” Frågade hon irriterat men Shan skakade på huvudet och bad henne ta med sig skylten tillbaka. Alice stod vid hissen och såg hur dörrarna öppnades, Philip stod vid väggen men rättade sig sedan när Alice kom in.
”Varför gjorde du så för?” Frågade han Alice.
”Vill du verkligen veta?”
Philip ångrade att han ens frågade men visade det inte. Efter några sekunder öppnades hissdörrarna igen och de båda gick ut till receptionen för att hämta sina bilnycklar.

Samtidigt gick en svartklädd man med händerna i fickorna utanför polisstationen. Han stannade framför Alice bil och bröt sig snabbt och vant in i den. Kablar och sladdar hängde medan han tjuvstartade och när han trampade på gaspedalen exploderade bilen.
Alice och Philip for mot golvet medan alla andra poliser tappade balansen av den starka tryckvågen som kom lite efter själva explosionen. Poliser sprang ut och blockerade vägen för Alice, men på något sätt kom hon ut och såg den mäktiga rökpelaren som sträckte sig upp mot skyn från eldslågorna.
Alice frös till is när hon såg nummerplåten som låg på marken inte långt från henne. Det var hennes bil. Hennes bil som hon satt i bara för några minuter sedan. Elden skickade varma vågor till henne om och om igen, men hon brydde sig inte, hon visste att hon var hatad av en person, och det var mödaren.

I Philips bil satt de tysta en lång stund tills Philip avbröt den tryckande tystnaden.
”Vem tror du det var som sprängde din bil?”
Alice muttrade bara som svar tillbaka och fortsatte titta ut igenom bilrutan. Några minuter hade gått och de var äntligen framme vid Highrose garden. Alice gick raka vägen till skylten och tittade sig omkring.
”Vad är det Alice?” Frågade Philip fundersamt men fick inget svar tillbaka.
Alice gick runt lite på gården medan Philip fick ta ner skylten och lägga den i en stor säck och sedan i bilens bagageutrymme. Efter ytterligare tre timmar var de på vägen igen, men Alice var mer öppen än innan.
”Det måste ha varit mödaren… Vem annars skulle ha gjort något sånt?”
”Någon som inte gillar dig speciellt mycket.” svarade Philip och skrattade. Alice log och slog till honom lite löst på axeln.
”Vem då? Min mamma?” . Hon tittade upp mot himlen och såg att solen snart var uppe.
”Kör mig hem, sen lämnar du skylten hos Shan och sen kan du ta två dagar ledigt.” Suckade hon fram medan Philip hade ett stort leende på sina läppar.
”Ska bli Alice.”

Alice öppnade dörren till sitt hus och hängde av sig sina ytterkläder, hon gick in i sitt sovrum och såg att Alex redan hade åkt till jobbet. Hon gick upp till sina döttrars rum och såg att ingen av dem låg i sina sängar. Ängsligt joggade hon ner för trappan och började leta efter dem. Hon letade i köket, på toaletten, i källaren, i garaget, i finrummet, i barnrummet, ja bokstavligt talat överallt. Efter en lång stund hittade hon dem sovandes i soffan så hon pustade ut och bar upp dem en efter en till sina sängar. Alice gav dem en puss på pannan innan hon gick till sängs hon med.