kap 2

Alice öppnade dörrarna till polisstationen och gick med raska steg till kontoret. Hon öppnade mappen med det mord hon tidigare hade varit ute på. Bilden som Philip hade tagit på skylten höll hon upp framför sig och studerade den noga. Några minuter senare kom Philip flåsande till kontoret och satte sig ner på stolen framför henne.
”V… Vad är så bråttom?”
”Saker möglar inte utan anledning, Philip…” Sa Alice och la fram kortet på skylten.” Det måste vara något organiskt material..” Hon log mot honom men Philip såg förbryllande på henne.
”Så du menar-”
”Ja, det måste vara blod på skylten.” Alice gick ut från kontoret, till hissen medan Philip småsprang efter henne. Hissdörrarna öppnades och de båda gick in.
”Om vi har tur hade inte mördaren handskar på sig.” Sa Alice med bestämd röst och tryckte på knappen längst ner. Hennes bestämda blick hamnade sedan på Philip som då hoppade till eftersom han trodde att sådana ilskna blickar bara fanns i böcker.
”Jag gjorde det inte!” Skrek han och höll armarna runt sitt huvud som om hon skulle slå honom. Alice tittade förundrat på honom men gick sedan ur hissen när dörrarna öppnades igen och tryckte på pilen upp så att dörrarna stängdes innan Philip hann gå ut.
”Det var väll taskigt gjort…” Sa en röst bakom henne. Alice vände sig om och där stod vetenskapsmannen som hade hjälpt alla kommissarier med morden och kemiska ämnen.
”Han ska lära sig någon gång.” Sa hon och lade mappen på bordet som stod i mitten av rummet som också var väldigt mörkt och hade en massa apparater överallt. Hans namn var Shan Kingberg och han såg ut som de flesta vetenskapsmän men han hade långt svart hår som var uppsatt i rastaflätor.
”Skylten vid Highrose garden har mögel på sig.”
”Mögel?” Frågade Shan medan han såg på kortet.
”Ja mögel… ska jag upprepa det igen?” Frågade hon irriterat men Shan skakade på huvudet och bad henne ta med sig skylten tillbaka. Alice stod vid hissen och såg hur dörrarna öppnades, Philip stod vid väggen men rättade sig sedan när Alice kom in.
”Varför gjorde du så för?” Frågade han Alice.
”Vill du verkligen veta?”
Philip ångrade att han ens frågade men visade det inte. Efter några sekunder öppnades hissdörrarna igen och de båda gick ut till receptionen för att hämta sina bilnycklar.

Samtidigt gick en svartklädd man med händerna i fickorna utanför polisstationen. Han stannade framför Alice bil och bröt sig snabbt och vant in i den. Kablar och sladdar hängde medan han tjuvstartade och när han trampade på gaspedalen exploderade bilen.
Alice och Philip for mot golvet medan alla andra poliser tappade balansen av den starka tryckvågen som kom lite efter själva explosionen. Poliser sprang ut och blockerade vägen för Alice, men på något sätt kom hon ut och såg den mäktiga rökpelaren som sträckte sig upp mot skyn från eldslågorna.
Alice frös till is när hon såg nummerplåten som låg på marken inte långt från henne. Det var hennes bil. Hennes bil som hon satt i bara för några minuter sedan. Elden skickade varma vågor till henne om och om igen, men hon brydde sig inte, hon visste att hon var hatad av en person, och det var mödaren.

I Philips bil satt de tysta en lång stund tills Philip avbröt den tryckande tystnaden.
”Vem tror du det var som sprängde din bil?”
Alice muttrade bara som svar tillbaka och fortsatte titta ut igenom bilrutan. Några minuter hade gått och de var äntligen framme vid Highrose garden. Alice gick raka vägen till skylten och tittade sig omkring.
”Vad är det Alice?” Frågade Philip fundersamt men fick inget svar tillbaka.
Alice gick runt lite på gården medan Philip fick ta ner skylten och lägga den i en stor säck och sedan i bilens bagageutrymme. Efter ytterligare tre timmar var de på vägen igen, men Alice var mer öppen än innan.
”Det måste ha varit mödaren… Vem annars skulle ha gjort något sånt?”
”Någon som inte gillar dig speciellt mycket.” svarade Philip och skrattade. Alice log och slog till honom lite löst på axeln.
”Vem då? Min mamma?” . Hon tittade upp mot himlen och såg att solen snart var uppe.
”Kör mig hem, sen lämnar du skylten hos Shan och sen kan du ta två dagar ledigt.” Suckade hon fram medan Philip hade ett stort leende på sina läppar.
”Ska bli Alice.”

Alice öppnade dörren till sitt hus och hängde av sig sina ytterkläder, hon gick in i sitt sovrum och såg att Alex redan hade åkt till jobbet. Hon gick upp till sina döttrars rum och såg att ingen av dem låg i sina sängar. Ängsligt joggade hon ner för trappan och började leta efter dem. Hon letade i köket, på toaletten, i källaren, i garaget, i finrummet, i barnrummet, ja bokstavligt talat överallt. Efter en lång stund hittade hon dem sovandes i soffan så hon pustade ut och bar upp dem en efter en till sina sängar. Alice gav dem en puss på pannan innan hon gick till sängs hon med.